Arktis vs Antarktis

Arktis
  • Ingen riktig kontinent
  • Håller på att smälta
  • Isbjörnar
Antarktis
Slutsats: Arktis skulle för min del kunna dra åt helvete, om det inte vore för att det då skulle smälta och höja havsnivån så mycket att vi skulle drunkna. Istället kör jag på åsikten homofober brukar ha: Arktis är väl okej, så länge det håller sig borta från mig.

Nyhetsskämt

En sak man kan roa sig med är att gå in på en nyhetssajt och se vad man kan göra ett skämt av. Just nu finns t ex rubriken Solna svenska mästare igen på DN.se.

Vad finns det för möjliga skämt att "hämta hem" här?

En väg är förstås att göra en "underfundig" underrubrik:

Solna svenska mästare igen
- flest skattesänkande moderatpack bor här

Skämtet här bygger alltså på våra fördomar om Solna som en moderatstyrd kommun. Nu har jag inget emot moderater. Jag bara noterar att den som ville skulle kunna sätta en sådan "underfundig" underrubrik.

På DI.se hittar man följande artikel:

Obama vill driva igenom kredikortsreform
Obama-administrationen meddelade på torsdagen vid ett möte med tretton chefer för ledande amerikanska kreditkortsutgivare att man ämnar reformera branschen med ökat konsumentskydd mot skadliga metoder samt stärkt översyn.
Här finns det ju goda möjligheter att göra någon form av ekonomiskt skämt. Det första jag kommer att tänka på är detta:

Kreditkortsbolagen vägrar låna ut mer till Obama
USA:s stora kreditkortsbolag meddelade på torsdagen att de inte längre tänker låna ut pengar till den amerikanska regeringen. Efter flera stora stimulanspaket i storleksordningen av flera biljoner dollar har Obama maxat ut sin kredit.

-Först maxade han ut sitt Amex-kort, och det hade ju ett tak på 1000 miljarder dollar. Då trodde vi att Obama skulle ta av sig "spenderbyxorna", så att säga. Men då plockade han fram sitt Visa istället, och shoppade "infrastruktur" för ytterligare 700 miljarder. Med hänsyn till den globala ekonomin och dollarns roll som världsvaluta såg vi inget annat val än att klippa korten och ge Barack utegångsförbud, säger Stephen O'Landor på kreditföretagens samarbetsorganisation.

Den amerikanska riksbanken kritiserar beslutet kraftigt.

-Ingen ska säga åt mig och "Barry", som jag kallar honom, vad vi har råd med och inte, säger Ben Bernanke, riksbankschef. I samma stund som de klippte korten tryckte vi upp 100 triljoners biljarder dollar till. Där har du en stimulans som heter duga.

Någon oro för hyperinflation har dock inte Bernanke.

-Nej, det vore oansvarigt att oroa sig för det. Ska jag vara ärlig vet jag knappt vad det är.
För mer ekonomisk humor, se the stand up economist.

Halvfärdiga standardskämt

Ett skämt når ibland en tipping point, där det blir så stort att det används som standardskämt av stora delar av befolkningen. Snart blir det förstås oerhört uttjatat och alla tröttnar. Här följer en genomgång av de viktigaste:

That's what she said
Användning: Används som sexanspelande replik, ibland som förolämpning. Kan användas i stort sett oavsett vad den andra personen först sagt.
Exempel:
-Kan du skicka årsredovisningen till mig över intranätet?
-That's what she said.
Ursprung: Oklart. Gjordes sannolikt populärt av någon amerikansk sitcom. Parodierades flitigt i The Office.
Kommentar: Skämtet har flera svenska motsvarigheter. "... som flickan sa" är en klassiker som dök upp långt innan den amerikanska sitcomens födelse. Går man ännu längre tillbaka kan vi hitta en liknande motsvarighet i klassiska svenska ordstäv, se t ex "Ske Guds vilja, sa pigan, la sig under prästen". Anspelningen på att allt har att göra med sex bottnar alltså långt ner i den svenska folksjälen.
Comeback: Inte nödvändigt.

X ringde, han/hon/det vill ha sin Y tillbaka
Användning: Används framför allt som förolämpning mot någons åsikt eller uppfattning.
Exempel:
-Jag tycker alltid att det är fel att ljuga.
-Immanuel Kant ringde, han vill ha sin pliktetik och sanslöst hårda moraluppfattning tillbaka.
Ursprung: 90-talet.
Kommentar: Ett av 90-talets främsta standardskämt. Kan numera bara användas ironiskt, se t ex Comeback.
Comeback: 90-talet ringde, det vill ha sina standardskämt tillbaka.

Ding, things that are X/Pling, saker som är X
Användning: "Pling" representerar nedtryckningen av en knapp. Därefter följer en oväntad komisk poäng där en föregående talare replikeras/förolämpas genom att kontexten av sagda talares ord förflyttas till en ny kategori, X.
Exempel:
-Det här var otroligt kul.
-Pling, saker din mamma säger efter att vi haft sex.
Ursprung: Sannolikt en amerikansk sitcom. Repliken är en parodi på en amerikansk frågesport där kändisar och vanliga människor tävlar tillsammans om att hitta kategorier utifrån ord.
Kommentar: Eftersom den nämnda frågesporten aldrig fick en svensk motsvarighet kan skämtet vara svårbegripligt för den som inte har ingående erfarenheter av amerikansk populärkultur.
Comeback: Pling, skämt som var gamla när slaget vid Brunkeberg stod.

Dagens i-landsproblem
Användning: När någon gnäller över ett litet problem förlöjligas detta genom att föra tankarna till AIDS-problematik, svält och folkmord.
Exempel:
-Mina 500-lappar får inte plats i plånboken, och mina diamantskor är för trånga.
-Dagens i-landsproblem.
Ursprung: Hipp Hipp. Kan ha existerat även innan serien, men populariserades då.
Kommentar: Kanske Sveriges mest uttjatade skämt. Betraktas i vissa kretsar inte ens som ett skämt längre. Parodierades skickligt av 1000 apor i "Dagens U-landsproblem".
Comeback: Rent filosofiskt är det svårt att jämföra problem. Det mänskliga psyket är, som psykologen Lewis Goldberg visat, inte lämpat att betrakta sin egen verklighet som bättre för att någon annan har det sämre.
Alternativ comeback: Du kan dra åt helvete.

Vad som helst från NileCity
Användning: När som helst, var som helst, i vilket sammanhang som helst.
Exempel:
Wejron i Ottan.
Ursprung: NileCity.
Kommentar: 90-talet ringde, det vill ha sina märkliga sketcher tillbaka. Okej, det var roligt en gång i tiden. Det är nog nu. Låt serien vila i frid.
Comeback: Betrakta "skämtaren" lite trött. Ignorera.

En underskattad partikel

Vet ni vad som är underskattat? Protoner. Alltid ska det snackas om dessa jävla neutroner. Det är neutral laddning hit och baryoner dit. Men vem pratar egentligen om atomens verkliga kärna? Vem snackar om att det behövs tre subatomära partiklar för att bilda en atomkärna? Ingen, det är vem.

Och vad är grejen med elektroner? Ingenting med massa på 9,1093826·10-31 kg borde tillskrivas så stor vikt. Det är som om hela världen bygger på att elektronens magnetiska dipolmoment är större än Bohrmagnetonen. Åt helvete med det, säger jag.

Halvfärdig idé

Vore det inte kul med en pastisch på amerikansk porrfilm? Så här tänker jag. Allt det klassiska finns med: den obefintliga ljussättningen, mic-diparna, den amatörmässiga filmkvaliteten. Skådespelarna, på damsidan yppiga silikondamer med styvpappor som hade boundary issues, och på herrsidan biffar med tribals, killar som halkade efter i skolan redan på uppropet.

Och så den makalösa dialogen, förstås. Allt detta med en enda skillnad - det leder inte till sex.

INT. FINT HUS - DAG.
I ett påkostat hus går MICHELLE runt. Hon verkar uttråkad och himlar med ögonen. Hennes yppiga bröst kan knappt hålla sig innanför det vita linnet, och hennes jeansshorts är oerhört korta. Hon sätter sig på en barstol i köket. Hon SUCKAR sensuellt. Plötsligt ringer det på dörren. Michelle går för att öppna. Det är STEVE, en rörmokare. Han är välbyggd, och har en t-shirt där hans muskulösa armar tydligt tittar fram.

STEVE
Var det här det var problem med rören?

MICHELLE
(fnissar) Ja, kom in.

STEVE
Vilket fint hus ni har.

MICHELLE
Ja, min man jobbar hårt för att försörja mig. Men jag blir så uttråkad av att han är borta på affärsresor jämt.

Michelle SUCKAR.

MICHELLE (CONT'D)
Kom, sätt dig i soffan en stund. Jag hämtar något att dricka.

Michelle går ut i köket, och Steve sätter sig i soffan i vardagsrummet. Snart kommer Michelle ut med en bricka, men hon snubblar på mattan och välter ut drickan över golvet. Hon tar en servett från bortet och ställer sig på alla fyra på golvet och börjar torka.

MICHELLE (CONT'D)
Åh, jag är så klumpig!

Hennes bröst trycks ihop när hon åmar sig längs golvet.

STEVE
Äsch, sånt där händer jämt och ständigt.

MICHELLE
Åh, du är så snäll som säger såna saker. Och så snygg, med dina stora armar ...

Michelle sätter sig i soffan och tittar djupt i Steves ögon. Hon trycker ihop sina bröst och smeker sig längs benet.

STEVE
Du är inte så dum själv.

Båda andas lite TYNGRE.

STEVE (CONT'D)
Nej, nu är det dags att jobba lite.

Han går iväg.

CUT TO BLACK

Roligast i riksdagen

Roligast i riksdagen är utan tvekan Monica Green. Hon lyckas på ett enastående sätt sammanfatta Sveriges politiska efterkrigshistoria bara genom sina blogginlägg. Monica har också tagit på sig att vara barnens riksdagsledamot.

Jag gillar att tänka på henne som inkarneringen av prästfrun Helen Lovejoy:

En halvfärdig dikt

Tage Danielsson, upphovsman till många halvfärdiga skämt och filmer, skrev en gång förkortningsdikten Livet är kort. För några år sedan tyckte jag att den behövde parodieras, så jag skrev en ny version. Resultatet blev, som ni säkert gissat, halvfärdigt:

Livet är varumärken

Pampers Semper
Brio Lego,
Lego Disney
Jofa Adidas
Adidas

McDonalds
Nokia
McDonalds Nike

McDonalds,
Marlboro (Lights)
Converse
Pripps (3,5)
Pripps, McDonalds

Heineken
CSN
McDonalds
Heineken
Heineken
Heineken
Burger King
CSN?

Heineken
Eurosport

ICA, Volvo
ICA

ICA
Pampers Semper Brio Lego Disney
ICA, Volvo
Jack Daniels
Pampers Semper
Jack Daniels
Alvedon

Bingolotto

Bingolotto


Jack Daniels
Synsam
Jack Daniels,
Viagra


Jack Daniels

Jack Daniels


Fonus.

Fånga skämtet

Ett av mina främsta halvfärdiga skämt - det vill säga ett av de skämt som är mest halvfärdigt - är en parodi på ordstävet carpe diem, fånga dagen. Eftersom frasen blivit så löjligt uttjänt tyckte jag att det var dags för en ny variant av den, och kom upp med detta:

Carpe karpe - fånga karpen

Mer halvfärdigt blir det inte, som ni ser. Ett skämt med stor potential, men som liksom aldrig förlöses. En arbetskamrat föreslog att jag skulle sätta det ihop med en tatuering, eftersom både carpe diem och själva karpen (fisken alltså) är vanliga motiv för den som känner sig extra white trashig just den dagen.

Men det släpper liksom aldrig. Carpe karpe är och förblir halvfärdigt. Fastlåst i sin egen potential. Stagnerat i sin storhet. Nästan existentiellt, när man tänker på det.

När komiker har halvfärdigt material

Det är förstås inte bara jag som är duktig på att bara nå halvvägs med mina skämt. Magnus Betnér, som är en duktig komiker, gör det tyvärr lite för ofta. I den för övrigt ganska medelmåttiga serien I ditt ansikte träffade han någon självutnämnd professor i stand up, som med ganska små medel gjorde Betnérs material betydligt bättre.

Men Betnér tillhör ändå Sveriges bättre komiker. Värre då är det med personer som Mårten Andersson och Thomas Järvheden. Dessa två har gemensamt att de hela tiden måste påpeka att de är komiker. Det märks liksom inte annars. Kolla själv, nästa gång någon av dem är med i någon sömnig fredagsunderhållning. Om Betnér ofta bara når halvägs, når Andersson och Järvheden en tjugondel, om man vill vara snäll.

Jag har haft svårt att sätta fingret på vad exakt det är som gör dessa herrar så outhärdligt tråkiga. För det är ju inte bara det att man inte skrattar: det finns något som är provocerande dåligt i deras komik, som gör att man blir arg.

Kanske är det bara en fråga om leverans. Riktigt duktiga komiker, som Johan Glans, lyckas vara roliga nästan vad de än säger. Jesper Rönndahl, tidigare i Pang Prego-redaktionen, har fått mig att skratta många gånger trots att materialet varit långt från toppklass. David Batra har samma egenskap. (Jag lär få anledning att återkomma till att alla dessa tre är skåningar.) Det finns en särskild je ne sais quoi i det de gör, en komisk tajming som gör att även halvfärdigt material passerar. När Mårten Andersson gör samma sak blir man istället provocerad.

Ett besök på Raw för någon månad sen bekräftade dessa teser, både om Mårten Andersson, och om leverans och tajming generellt. Kanadensaren Phil Nichol, ännu en duktig komiker som verkar vara rolig nästan oavsett, berättade bittert om hur hans bästa kompis låg med hans fru. Snart därefter låg vi nästan dubbelvikta över ett så här enkelt grepp:

- Knock knock.
- Who's there?
- Someone to fuck your wife.

[...]

- Why did the chicken cross the road?
- To fuck my wife.

FRA - cirka ett år för sent

Via Cracked ser jag att det finns ett franskt uttryck för en snappy comeback som kommer för sent: espirit d'escalier, ordagrant trappans klokhet, det vill säga när man först i trappan på väg ut från förnedringen kommer på sin comeback. Och ett skämt kan ju fungera på samma sätt. Fönstret av tid då ett skämt är helt rätt kan ibland vara litet. Så var det när jag kom på det här skämtet. Eftersom det kommer alldeles för sent måste jag lägga upp bakgrunden för er.

Debatten om FRA har rasat i en månad. I ett desperat försök att kompromissa föreslår regeringen att alla spaningsbeslut för FRA ska gå genom en domstolsliknande myndighet. Det vill säga, inte en riktig domstol. Till detta replikeras förslagsvis mitt halvfärdiga skämt:

Vad är grejen med den domstolsliknande myndigheten? Betyder det att FRA nästan är rättssäkert? Vad kommer härnäst - demokratiliknande val?

Problemet var förstås att skämtet levde ungefär en vecka. Efter det slopades den domstolsliknande myndigheten och ersattes av en riktig, om än hemlig domstol, och med det ersattes min Seinfeldistiska spaning med ett halvfärdigt skämt. Så kan det gå.

Vad är grejen med shift + 4?

Vad är grejen med shift+4? Vem använder någonsin den symbolen? Man måste använda typ sex fingrar för att göra ett snabel-a, men symbolen för kvantmekaniska vibrationer måste finnas omedelbart tillgänglig?

Kommentar: inte komplett, som ni förstår. Det största problemet är kanske att det är ett skämt som är svårt att dra för någon som inte råkar ha ett tangentbord framför sig. I stand up-sammanhang är det alltså tämligen värdelöst. Dessutom fungerar det inte alls för mac-användare, som inte har ¤ som shift + 4. Fungerar ändå okej som meta-skämt. Men som Brian säger till Stewie: I wouldn't open with it.